The Swede who went up a shamanist shrine and came down a mountain

Tyckte att Zen-buddism inte riktigt var min grej efter gardagens utflykt.
Har aldrig klatt i orangt.
Darfor tog jag idag en tur till berget Iwangsan, dar Seuols mest beromda Shamanist tempel ligger.








Shamanist javisst!

Kan saga att det var inte helt javla enkelt avv navigera bland alla slingriga grander och bergsstigar, men det var helt klart vart modan!
Gick omkring bland templen och kande mig, aterigen, som en inkraktare men eh hanfordes (pretto...) av den valdigt speciella stamningen med ett drovt trummande i bakgrunden, plingande vindspel och, ibland, lite otroligt marklig shamanistsang.
Efter ett tag sa borjade det luta uppfor ratt markant, och bebyggelsen blev mer och mer sporadisk (for att inte saga direkt obefintlig).
"Trevligt med lite natur" tankte jag och travade pa.
Efter ytterligare kanske femton minuter borjade alla spar av civilisation, som exempelvis stigar, forsvinna.
"Trevligt med mycket natur" tankte jag "men undra vart jag ska ta vagen?.."
When in doubt, go up! som min gamle lojtnant aldrig sa, sa jag fortsatte uppat.








Up up and away!

Det var helt ratt beslut.
Efter ytterligare lite strapatser (bland annat stotte jag pa en militarbas) sa hittade jag tillbaks pa stigen och travade hela javla vagen upp pa toppen. 340 meter hog! Kanske inte later sa extremt hogt, men det ar over 100 meter hogre an Namsan (berget med tornet om ni minns) och det fanns ingen hiss (eller ens vag) sa det var fanimig ratt jobbigt...
Val dar uppe sa var det helt knapptyst fortum vinden som tjot, och sa bredde sig Seoul ut sig at alla hall sa langt man over huvud taget kunde se. Lite, lite magiskt faktiskt.









Var fan parkerade jag nu igen?..

En lite kul grej med koreanerna ar att de tydligen ar ett extremt halsomedvetet (for att inte saga direkt besatt) folk.
Jag kanner mig ratt smafet har om vi sager sa...
Sa i deras parker sa har det placerats ut diverse traningsanlaggningar som man kan kora nagra pass i nar man ar ute och motionerar.
Sprang pa just en sadant exersisplats nar jag var pa vag ner for berget.








Drop down and give me twenty!!

Personligen kande jag kanske att det rakte med att jag precis hade bestigit ett javla berg, men hey - lat inte mig stoppa er...
Det iskalla mineralvattnet som kom direkt ur en kran i berget var daremot extremt valkommet.
...
Nu pa kvallen sa kande bade Solomon och jag att vi dels behovde bli varma (det var kallt som faen har idag, typ minus atta grader) och dels bli av med alla gifter vi samlade pa oss igar.
Darfor blev det ett besok till en koreansk sauna.
Bestar av olika pooler med olika temperaturer, sa man sitter och varmer upp sig forst, for att sedan hoppa ner i det kalla vattnet. Sedan tillbaks till den varma poolen.
Ja, ni fattar.
Otroligt skont, sarskilt eftersom vattnet inte ar klorerat (man tvattar sig grundligt innan man hoppar i. Och alla ar nakna.), det ar typ ginseng i den varmast poolen, men det ar typ allt..
Passade pa och tog en skrubbning pa en gang nar jag anda var i farten.
Oh. My. God. Sa. Skont!
En ratt barsk aldre koreansk man gar loss pa hela ens kropp med en knottrig handduk och skrubbar och skrubbar tills det formligen svider i skinnet.
Sen oljas man in med nagon slags eh olja antar jag som sakert ar helt fantastisk for huden.
Sen bankas det och knadas det lite grann.
Tror att jag aldrig har varit sa har ren i hela mitt liv, kanns som jag formligen gar runt och blanker..
Kan ju tillaggas att man inte bor vara radd for ratt nargangen kontakt; de ar fan inte blyga direkt nar de skrubbar om jag sager sa...