Vuxet

Ibland skrämmer man nästan sig själv.
Käka lite på ett småsumpigt tapas-ställe.
(Det går ju bara inte att få bra tapas i Sverige, som den världsvane skulle ha sagt)
Dricka ett par tre öl på Allmänna Galleriet.
Snacka lite skit.
Hemma till elva.
Gott så.
Vuxet.
Men roligt vuxet.
...
För övrigt börjar jag bli lite smårädd för mitt kylskå.
De av er som läst The long dark tea-time of the soul av den store Douglas Adams vet vad jag pratar om.
Ondska.
Någon dag snart nu ska jag ta på mig hatten, piskan och en läderjacka och ge mig i kast med eländet.