Vuxet

Ibland skrämmer man nästan sig själv.
Käka lite på ett småsumpigt tapas-ställe.
(Det går ju bara inte att få bra tapas i Sverige, som den världsvane skulle ha sagt)
Dricka ett par tre öl på Allmänna Galleriet.
Snacka lite skit.
Hemma till elva.
Gott så.
Vuxet.
Men roligt vuxet.
...
För övrigt börjar jag bli lite smårädd för mitt kylskå.
De av er som läst The long dark tea-time of the soul av den store Douglas Adams vet vad jag pratar om.
Ondska.
Någon dag snart nu ska jag ta på mig hatten, piskan och en läderjacka och ge mig i kast med eländet.

Neråttid

De av er som varit med ett tag nu vet att jag har ett något... spänt förhållande till min bredbandsleverantör.
Comhem.
Det har inte alltid varit så goda mot mig om jag säger så.
Nu har det i och för sig varit rätt bra ett tag.
Stabilt.
Höga hastigheter.
Men så sent i måndags så börjar modemet att blinka.
Och fortsätter att blinka.
I nästan tre dagar.
Jag ringer Comhems kund"service".
Jag använder här ordet service i så vid bemärkelse som möjligt.
Efter cirka tio minuters knappval så får jag två val.
Tryck 1 för frågor om epost, annars vänta.
Jag väntar.
Tut-tut-tut-tut-tut-klick.
Comhem kopplar bort mig.
Upprepa tre gånger (alternativt så många gånger det behövs för att slå sönder telefonen).
Nu funkar det igen tydligen.
Men jag håller knappast andan...

Helg, helg, underbara helg!!

Oh yes, äntligen helg!!
Att påstå att det här har varit en dålig vecka är ett sånt jävla understatement.
Jobba natt är inte bra för ens psykiska hälsa.
Många svarta tankar som virvlar runt.
Tror att det har något att göra med sömnbristen.

Kom dock att tänka på en grej.
För att komma bort från de svarta tankarna se..
Nämligen att Melodifestivalen har ungefär samma karaktär som en kärnkraftsverkskatastrof.
Först är allt frid och fröjd.
Sen PANG! så stannar hela samhället upp.
All media fokuseras på en enda händelse.
Folk sitter hemma och stirra febrilt på tv-apparaterna kvällarna i ända.
Och efter att själva härdsmältan (finalen alltså) så får man leva med all jävla fall out i form av att låtarna spelas på radion exakt hela satans tiden.
Halveringstiden är dock något oklar.
Och samtidigt så går man och känner en vag oro.
Oro över att det antagligen kommer något bra mycket värrre inom en snar framtid, ifrån någonstans i östeuropa...

Nu, helg!
Wheee!!

Bad day

Ni vet hur det kan vara.
Missar bussen på morgonen.
Kaffet smakar skit.
Chefen skäller ut en.
Datorn kraschar.
Blir tvungen att jobba över.
Kort sagt en riktigt, riktigt dålig dag på jobbet.
Jobbigt när sånt händer.
Men tänk då så här: Jag är i alla fall inte den här snubben... Doh! som Homer skulle uttryckt saken.

Förövrigt så är det den internationella vattendagen idag, hade tänkt å fira det med lite gammal svenskindie i form av Eggstones låt "Water", men det gick åt helvete...

Sleep your days away

Busy dag idag. Förutom att vara den internationella poesidagen (you and me, in a tree, drinking tea / spontant & illa. jävligt illa) så är det den internationella sömndagen.
Which is pretty fucking ironic eftersom jag pga lite olika dåliga anledningar jobbar natt hela denna veckan.
Vilket betyder att jag inte sover särskilt mycket.
Snark.

Nu ska jag iväg och byta bank. Tjoo!

http://susning.nu/Internationella_s%F6mndagen

Satan vad ont det gör

Uuuuuhhhrrr den här dagen har varit ett enda långt besök i hangover hell.
Mycket otrevlig plats att vistas på, rekomenderar det inte alls...










En intressant drink var när en god vän skull göra en Dry Martini på förfesten.
Bara det att jag inte hade någon Vermouth.
Eller oliver.
Eller Martini-glas.
Så det blev i princip kall, skakad gin i champangeglas...
Rekommenderas inte.

Rekommenderas görs däremot musik av Amy Honey.
Mycket fin bakis/ångestdämpare, påminner om en blandning av Aimee Mann och Jenny Lewis.
Toppen medandra ord!

Filosofi 101

Saxat från annorstädes:

Syltburken och Ölet

När livet ibland ger mer än du kan klara, när 24 timmar inte räcker till, minns då syltburken och ölet.

En professor i filosofi står framför sin klass med några saker framför sig på katedern. När lektionen börjar lyfter han, utan att säga något, fram en stor och tom syltburk, och fyller den med golfbollar.

Han frågar sedan studenterna om burken är full. De nickar jakande.

Så plockar professorn upp en låda med små färgade kulor och häller dom i burken. Han skakar burken lätt och kulorna finner vägen till hålrummen mellan golfbollarna. Igen frågar han studenterna om burken är full. De nickar jakande igen. Professorn tar då upp en påse med sand och häller den i burken. Självklart fyller sanden hålrummen mellan golfbollarna och kulor. Återigen frågar han studenterna om burken är full och studenterna svarar med ett rungande JA. Professorn plockar då fram en stor burk öl under katedern och häller hela innehållet i burken, vilket effektivt fyller upp hålrummen mellan sandkornen.

Studenterna börjar nu skratta.

Nu, säger professorn när skrattet lagt sig, ponera att denna burk representerar ditt liv. Golfbollarna är de viktiga sakerna i livet, din familj, dina barn, din hälsa, dina vänner, dina favoritsysselsättningar, saker som om allt annat försvann, och bara de sakerna återstod, så skulle dit liv fortsatt vara fullständigt.

De små kulorna representerar de andra sakerna som betyder något, ditt jobb, din bil, ditt hus.

Sanden är allt annat, de små sakerna i livet. Om du först häller sanden i burken, fortsatte professorn, blir det ingen plats till golfbollarna och småkulorna. Det samma gäller livet. Om du spenderar för mycket tid och energi på de små sakerna, får du aldrig plats till de sakerna som är viktigast för dig.

Koncentrera dig på de saker som är viktigast i ditt liv. Lek med barnen, ta dig tid till motion, bjud ut din kära på middag, spela 18 hål till. Det blir alltid tid kvar till att städa huset och kasta soporna. Ta hand om "golfbollarna" först, det som verkligen betyder något. Prioritera.

Resten är bara sand.

En av studenterna sträckte upp handen och undrade vad ölet representerade.

Professorn log.

Jag är glad att du ställde den frågan.

-Det visar bara att hur fulländat ditt liv än kan verka, finns det alltid plats för en stor öl!

Ökataktensistakvarten!

Det är rätt fascinerande egentligen...
Jag hatar verkligen att springa. Haaaaatar.
Har alltid gjort det, ända sen benen var bra mycket kortare.
Av flera olika anledningar;
Jag kommer ingen vart,
Jag är sjukt osnabb,
Jag har en rätt dålig kondition.
Men.
Så fort någon slänger fram en boll framför fötterna så springer jag tills jag knappt kan andas längre.










Motivation kallas det visst.
Får en att prestera helt makalösa grejor. Ibland
Det finns de som var/är betydligt mer motiverade än vad jag är, boll eller ingen boll.
Wassberg till exempel.









Galet motiverad snubbe.
Tecken på det är den till is frusna saliven i skägget.
Sånt får man bara om man är på gränsen till psykotiskt motiverad.
Och det är jävulskt kallt ute, det hjälper.
Men främst motiverad.
Ungefär som jag och mina bollsporter.

Våga vägra värdelös vår

Jag förtränger det varje år under de långa kalla och mörka vintermånaderna, men fy fan för våren!!

Traditionellt så har det mest handlat om gammal hederlig vårdepression, men på senare år så verkar det som att jag gått och dragit på mig en helt ny och betydligt mer fysisk åkomma.

Allergi.

Har aldrig haft några problem som helst med allergier, men sedan ett par år tillbaka så har jag "blivit sjuk" kring vårmånaderna, med kliande ögon, rinnig näsa och allmänt helt ur slag. Fattade ingenting, tills goda vänner påpekade att det där är ju rätt glasklara allergisymptom.

Skoj.

Så nu går jag och snörvlar och kisar med röda ögon, och funderar skarpt på att hugga ned varenda jävla träd jag ser i hela mälardalsregionen...

Snö vs grus

Var ute på en promenad modell längre i helgen, och kunde konstatera att det var som att vara ute på värsta jävla ökenvandringen. Inte för det var särskilt varmt (mer önskevår än faktisk vår om vi säger så...), utan för att det var full sandstorm!! Ögonen tårades av allt lösflygande grus och damm, och en grupp kameler kunde ses stå och beta nere vid Medborgarplatsen. Totalt kaos.

Nu, två dagar senare, är gatorna spolade & sopade. Inget grus så långt ögonen kan nå (det räcker iofs gott och väl med pollen, tacksåhimlamycket) och kamelerna verkar ha rymt till Djurgården..

Det här får mig att fundera lite. Hur kommer det sig att när det kommer till att få bort vinterns grus och elände så är gatu- och fastighetskontoret så överjävligt effektiva, men när det kommer till att få bort snö och is (vilket ju känns som att det borde vara så oerhört mycket mer prioriterat) så är de så totalt talanglösa??




Måste på någotvis hänga ihop med motivationen eller något, men jag får fan inte det hela att gå ihop riktigt..

You're my boy Blue!!

Blev lite inspirerad av School for scoundrels, så jag kände mig tvungen att se todd phillips förra film Old School. För jävla bra film.

It's a hit!

Valde bort schlagern igår till förmån för fotboll vilket känns som jävligt rätt val så här i efterhand. Arken vann ju precis efter noter, så därmed var ju spänningen lika med noll...

Det kan man verkligen inte säga om fotbollen. Wow. Galna matcher, framförallt el classico. Rätt befriande att se två lag som ser det som viktigare att vinna än att inte förlora. Helt banananas!

Blev rejält bernsad senare på kvällen vilket var dyrt och onödigt. Skit också.

Därför passade filmen School for scoundrels rätt bra. Bra skit. Betyg: ggggggg. Rekommenderas för bakiga dagar, helt klart.

Mjukt

Veckans från i mellanåt smått fantastiska A Softer World

Ingen smart rubrik här inte

Uuuhr sjuk idag, precis som väntat/befarat.
Trist, lite jobbigt.
Sket i och för sig i jobbet idag, hade möte med banken.
Lär int bli så mycket jobb imorgon heller, gick hem från Forum (där jag hade bankmötet) och det var... dumt. Och långt. Typ. Helt jävla färdig när jag kom hem, och riktigt så dålig kondition har jag faktiskt inte...

Såg filmen 'Blood diamond' nu på kvällen, och den var faktiskt bra. Mycket välgjord, även om de lyckas pricka in några rätt grova klichéer. Men va fan. Otorlig otäck bakgrundshistoria, bra skådisar (Leo bara fortsätter att övertyga, hans motspelare Djimon Hounso är grymt bra, och Jennifer Connelly... hmmm... ), samt en bra actionfilm. Klart sevärd!
Betyg: ggggggg (7g av 10)

Du är vad du äter

Det kännslite sunkigt & skämmigt, men idag blir det faktiskt exakt samma mat till middag som igår.....
Men va fan.
1. Sjukt lätt & snabbt att laga!
2. Inte katastrofalt onyttigt!
3. Billigt! (dvs under 20 spänn)
4. Faktiskt rätt gott!
Så därför: va fan. Orka liksom.

recept för de intresserade:
1 potion
- Pasta, valfri sort & mängd
- 1 burk ICAs tonfisk i curry
- ½ gul lök, grovt hackad
- Några körsbärstomater, klyftade
- Salt & peppar efter smak
Koka pasta, bryn löken lite lätt, blanda ihop allt!
...
Ironiskt nog så var jag på bokrean i söndags och plockade upp Mattias Dalgrens 'Bon Loc'-kokbok, och nu står den där och blänger argt på mig. Brr.
Blev lite andra böcker också.
Man måste ju bara gilla rean!! :-D

Sjukare än vanligt

Ååh jag trodde att jag skulle klara mig undan sjukdomsepedemin som härjar här i Stockholm just nu.
Men icke.
Nu sitter man här med feber och snörvlar och hostar och är allmänt miserabel.
Kan nog bli att jag stannar hemma imorgon om det inte känns bättre.
Nåja, kunde vara värre.
Kunde vara vinterkräksjukan.

Räkna till 100

Ikväll började tydligen ytterligare en säsong av Femmans succéprogram "100 Höjdare", och efter att ha tittat i cirka 1½ minut så sköljer en röd våg av vansinne över mig och jag gör snabbt mina räkneövningar och byter kanal till "Jordan, Rättsläkare" samtidigt som jag försöker slå rekord i långa meningar på en blog, något som går ganska bra.
Jävlar vad dåligt det är.
100 Höjdare alltså.
De av er som faktiskt känner mig har hört det här till dödsdagar från mig, men jag blir lika ledset överraskad varje gång.
Helvete.
Allt känns bara så oäkta, lismande och elakt.
Inte alls min kopp med te.
Men det är väl ironiskt antar jag, och då får man ju tydligen göra precis vad man vill.

Aj som fan!

Man vet att det kommer att bli en sån himla bra dag, eller til och med vecka, när det första man gör när man kommer utanför dörren är att man
1. är lite sen
2. Ser bussen och börjar springa (se 1)
3. Missbedömmer det isiga underlaget något
4. Halkar till med stödjebenet med platt, smutsigt & smärtsamt fall som följd
...
Det måste dock ha sett rätt kul ut, då jag halkar med det inre benet i en kurva, vilket gör att jag fullkomligt tappar all tillstymmelse till balans men fortsätter i ett futilt försök att behålla både vertikal osition och någon slags värdighet att springa typ framåt.
Det går sådär.
Värdighet, nja, och den verikala positionen blev ersatt av grus och blod.
Bakom en hör man morsan med barnvagnen utbrista "Nämen OJDÅ!!"
Ojdå indeed...

Går du ut så går du hem

Det är lite trist.
Man är på en trevlig fest.
Så när klockan börjar närma sig elva så ska folk vidare.
Såklart.
Men fan, man går till ett brattigt jävla ställe med sju tusen meter kö, istället för något ja vad fan vet jag...
Roligt.
Prisvärt.
Snyggt.
Coolt.
Allmänt bra.
Fuck that shit.
...
Får de det från den ljusa sidan istället; nu sitte jag hemma i klart godkänd tid, lyssnar på kinesisk punk & bloggar lite lagom onykter. Life är kanske inte sweet, men det ät iaf inte surt!

Don't feed the animals

Att mata järvar med öl har jag hört talas om, men det här är ju helt koko..
Trodde jag inte om dig, Pete.
Eller jo föresten!