FTW

Snabbt som satan kastas hela ens tillvaro omkull.
Spenderar väldigt mycket tid med Y, vilket gör att jag får väldigt lite annat gjort.
Vardagliga saker som diska, städa, handla frukost och jobba känns helt och hållet irrelevanta.
I'm loving it.
Ska inte sitta här nu och vara provocerande lycklig, men... det är exakt vad jag är.
Helt otroligt.
..
Man kan ju även konstatera att min generella tajming den här våren varit si så där.
Precis efter att jag köpt en 39 dagars semester i USA så får jag ett nytt jobb.
Taskig tajming.
Sen när DET löst sig och jag kan åka så träffar jag världens finaste tjej och helt plötsligt känns 39 dagar å andra sidan Atlanten som en väldigt lång och dum idé.
Fast då skaffar hon en biljett och följer med i alla fall ett litet tag, och allt bara blir så där rosaskimrande och enhörningarna kommer inspringande igen.
Jag fattar inte, när blev jag en VINNARE?..