skitskitskit

Jag vet att det inte alltid märks, men jag försöker verkligen att se världen ur ett positivt perspektiv.
Jag fucking anstränger mig.
Varje morgon tänker jag att "den här dagen, det ska bli en bra dag!"
Jag skriver mina små morgonhälsningar till universum (eller iaf fb)
Men fan alltså.
Vad får man?
Vad? Får? Man?
Bara skit.
Skit nonstop.
Det här ovanligt usla fredagen så fanns det en enda bra sak.
Jag fick morgonkaffet gratis på McDonalds.
That's it.
Resten skit.
Och som sagt man försöker hålla god min, man är så trevlig som man bara kan vara men hela tiden fylls skiten på och blir bara mer och mer och mer och nu sitter jag här helt utmattad och veckan slutar precis som den började med uruselt humör och allmän jävla misär.
Fan.
Så nu ska jag upp och äta hos föräldrarna, hålla god min och lyssna på alla historier om släktingar och vänner som fått strokes, ligger på hem och har det väldigt, väldigt dåligt.
För det brukar vara sånt det pratas om vid våra middagar.
Och så ska jag dricka en helvetes massa vin, och sen gå hem och sätta mig i mörkret.
För att sitta ensam, skitfull i mörkret känns just nu som ett av väldigt få acceptabla alternativ just nu för hur man ska ta sig igenom den här jävla kvällen med merparten av mitt psyke intakt.
...
Ingen skivrecension med andra ord.
Men det kanske framgick?