The Man With the Screaming Brain

Var ju jävligt nöjd över att jag kom i säng tidigt igår kväll.
Sova åtta timmar, wow liksom.
Joråsåatteeeee....
Klockan fem i morse så tyckte min skadade hjärna att det var hög tid att vakna.
Helt omöjligt att somna om.
Tack för den.
...
Kursen har väl varit... ok.
Både igår och idag har varit vansinnigt mycket information som jag inte har en aning om.
Maxvikt per axelpar någon?
Den stora behållningen är den vansinnigt otäcka kursdeltagaren som på fem dagar sagt ungefär lika många ord.
Har haft samma reklamtröja från något skogsbolag varje dag (grå, med en stiliserad... orre?..) och har en sån galen clown-frisyr (ni vet, helt kal uppe på huvudet, ganska långt rätt ut på sidorna..).
Och det enda han gör är att småflina lite lätt nervöst.
Hela tiden.
Oroväckande, minst sagt.
Om han inte har med sig något slags vapen sista dagen så blir jag mer än positivt överraskad...

Jetlag???

Oki då var det jävligt fastställt: det går precis hur bra som helst att få jetlag utan att resa en meter.
Eller i och för sig, jag reser ju faktiskt till Danderyd vilket om sanningen ska fram not fucking close...
But still.
Klockan är halv elva och jag är helt slut.
Finito.
Och då satt jag ändå och somnade till på kursen.
Inte bara för att det var föreläsning om försäkringar.
Delvis, men inte bara.
Så gonatt på er.
Gubben är tydligen trött...
...
Just ja, dagens roligaste; jag fick visa leg på ICA när jag köpte två folköl!!
Min spontana reaktion var ett gapskratt, på vilket den stackars kassörskan svarade lite förläget att de skulle ta id på alla som såg ut som att de var under 30.
Trettio???
Det är ju fan hårdare än på bolaget...

Bloggkoma

Känner att jag drabbats lite av bloggkoma just nu.
Eller kanske snarare tröttmakoma.
Går ju upp när varulvarna och vampyrerna fortfarande jagar sina offer...
Men men, bara enkommafem veckor kvar nu!
Ska fixa lite bilder från lokalerna vi sitter i också.
De är någonting alldeles extra...
...
En bidragande orsak till i alla fall dagens tröttma är att jag, tovä, anna & hennes dejt+bifigur var på mosebacke och kollade en releasespelning för en Magdalena Konefall (+ hennes kompband som hette något väldigt långt och tillkrånglat).
Var faktiskt riktigt bra!
Om jag ska vara liiite gnällig så var det en del jammande, vilket jag har förstått är jättekul.
Om man spelar i bandet.
Om man sitter i publiken; not so much.
Men överlag; bra låtar, grym röst. What else is there? som Røyksopp uttryckte saken..
Jävligt trevlig kväll överlag.
Fick dock betala för den idag när jag försökte hålla mig vaken genom väldigt långa och väldigt tråkiga t-kontosgenomgångar.
Snark.

Kursa lugnt

Var på kurs idag, för att kunna få trafiktillstånd.
Byråkratitjafs med andra ord.
Vet inte om kursen gav så jävla mycket idag i alla fall, satt & gick igenom lite *väldigt* grundläggande kalkylering.
Och jag vill inte vara mr kaxig här nu men det tuffaste på hela dagen var nog att hålla sig vaken...
Bara att förklara hur moms fungerar tog typ tjugo minuter, vilket jag kan tycka är lite skrämmande när de som gått kursen (och klarat proven efter) får licens att starta eget åkeri...
Och då ska vi *inte* gå in på reaktionerna när läraren förklarade bakgrunden till en frukansvärt basic formel till ett nyckeltal.
Jaja, det som var bra är väl att jag aldrig lärt mig så mycket om gruslastare (stora bilar med grus i tydligen) som idag.
Vet inte om jag är en så mycket lyckligare människa för det.
Gottar mig med Buffy & Deer Tick.
Quality time.

Självinsikt

"Testesterone is the great equalizer; it turns all men into morons"
Hahahahhahahahahahahahaaaaaa!!!
Vet inte varför jag inte tagit mig i kragen och kollat Buffy tidigare, det är ju Joss Wheadon liksom, men nu jävlar har jag sju säsonger å beta igenom!
Ett par kalla brewskies och några avsnitt Buffy.
Grymt.

Musikgourmanden

Jag satt och kollade igenom mitt musikbibliotek på itunes när jag hittade en skiva som jag inte alls kände igen.
The Simple Life av Magnet.
Nej, jag kände inte igen det heller kan jag säga.
Så jag sitter och lyssnar på den nu, och det... låter fan rätt bra!
Så det fick mig att fundera lite.
Jag har ju som du kära läsare kanske (eller kanske inte) en hyfsat omfattande musiksamling på datorn.
Men nu undrar jag om inte kvantitet har gått före kvalitet...
Och när jag pratar om kvalitet så menar jag att jag inte alltid tar mig tid att verkligen lyssna ordentligt på allt.
Man har en helvetes massa musik som är helt ok, men rätt lite som verkligen känns fantastiskt.
Och då måste jag ändå fråga mig själv om inte något har gått förlorat?..

Personligt meddelande till dam från Borås 50+, sågs senast vinglandes på Vasagatan 01:17 torsdag natt

Kära Boråsdam.
Nu när du är i den kungliga huvudstaden på besök (jag antar att det är konferens med den lokala statliga myndigheten?) så ska jag, som infödd, passa på att ge dig några vänliga råd.
1. Om du efter att du har roat dig på konferensen med Sickan och Ingvar och Rut bestämmer dig för att besöka Casino Cosmopol, ta det lugnt med spriten.
2. Om du redan misslyckats med råd 1, se då till att du inte dricker dig till det stadium att du inte längre kan uttala ordet "casino".
3. Om du redan misslyckats med både steg 1 och steg 2, tro för gudars skymnings skull inte att du är rolig. Du är inte Babben, även om ni kanske har andra gemensamma drag.
4. Det här är det viktigaste rådet av allt. När du misslyckats med alla de första tre, relativt enkla stegen, gå INTE FRAM till den, jämfört med dig, yngre mannen som står vid en väldigt liten och smutsig bil med en packe post under armen. Risken att han är mitt uppe i ett tolvtimmars arbetspass är tämligen hög, och därmed ganska vresig. Gå långsamt därifrån och betänk vad du ska hitta på för historia för Sixten som förklarar att du precis spelat bort nästa års semesterkassa.
Misslyckas du även med steg fyra så tycker jag väldigt synd om dig, min kära Boråsdam.
Då finns det en överhängande risk att inte bara Anders Svensson går er lilla och ganska fula stad förlorad efter sista januari.
Så, det var mina fyra vänliga råd till dig.
Eller hot, om du nu vill.
Lycka till.
/Göran

Vad händer???

Inser att jag var väldigt vag igår när jag skrev om vad som hände rpå jobbet.
I och för sig, om du som läser det här känner mig alls så borde du veta att "vag" är mitt andranamn..
Men ändå.
En liten förklaring kan vara på sin plats.
Den kommer dock bli rätt... vag.
Detta på grund av att jag faktiskt inte får säga något än...
Och detta i sin tur på grund av att framtiden är väldigt väldigt oklar... eller vag om man så vill.
Men det kan verkligen gå precis hur som helst.
Kan bli arbetslös.
Kan köra på som vanligt.
Kan få en helt ny, annorlunda, och extremt ovan titel...
Men som sagt, ingenting över huvud taget är i närheten av klart, så jag får fortsätta vara vag ett tag till...
Nästa vecka blir det i alla fall att gå på kurs.
Utan Kurt dessvärre.
Höhö.

Tuesday, bloody Tuesday

Sitter här och skakar lite lätt i armarna just nu.
Japp, träningen fortlöper med oförminskad motivation!
Det enda som oroar lite är att jag minskar på en övning, och det går ju fan i mig emot hela grejen!!
Måste nog ta ett snack med en instruktör på fredag och reda ut det här känner jag...
...
Annars så ska ena företaget jag jobbar på förklarats i konkurs idag.
Exciting times.
Nu gäller det att det andra inte dras med för då blir det... intressant.
Minst sagt.
Tror att det ska gå bra, men man vet ju aldrig.
Någon som har ett jobb för en (relativt) ung ensamstående, karriärshungrig redovisningsekonom?..
...
Och det sista annars gäller givetvis baddest.se.
toväs & mitt lilla medieimperium börjar så sakteliga ta form.
Har två texter som jag nog har tänkt att få ur mig innan veckan är slut.
Kan bli blodigt, minst sagt.
Men jävligt roligt.
Det lilla vi har är faktiskt riktigt bra, och bara vi kan sätta formen någolunda så då jävlar..
Men förhoppningsvis så kan vi shanghaja en kille som faktiskt vet vad han sysslar med, till skillnad mot mig...

Me, myself & I

Oki, såg precis piloten av United States of Tara.
Är ju nya serien av Diablo Cody, dvs hon som skrev &Oscariserades för Juno ni vet..
Om en förortsmorsa med flera... eh minst sagt olika personligheter som kommer fram när hon blir stressad.
Första avsnittet lovar *verkligen* mer om vi säger så..
Mondays just got better!

Sing it like you mean it

Idag känns det avsevärt bättre.
Fantastiskt vad lite (mycket!) sömn och ett sprojlans nytt Flight of the Conchords-avsnitt kan göra.
Det var fan-tas-tiskt btw.
Flight of the Conchords alltså.
NU blir det nog piloten av United States of Tara.
Riktig tv-förmiddag det här.
Lyxigt.

Sömnbristens effekt på relativt unga män i Stor-Stockhlmsområdet

Var ju fest igår, och är det fest så är det liksom.
Festen följdes upp med en utgång, som från början skulle bära av till Debban.
Där var det dock alla köers heliga moder, vilket gjorde att vi väldigt snabbt styrde om till vad som måste vara det märkligaste stället i stan.
Låg i Gamla stan, och ärligt talat vert jag inte ens vad det hette... men det var nere i en källare, de spelade chockerande bra musik (eller så var det bara Gammeldansken som snackade...) och vårt sällskap sänkte säkert medelåldern med fem-sex år.
Jo du läste rätt.
Golden Hits har INGENTING på det här stället om jag säger så.
Synnerligen galet.
Sen fattades det ovanligt kloka och mogna beslutet att inte slarva vidare, utan hemgång beordrades.
Klokt.
Väl hemma hade jag dock av ngn underlig jävla anledningen svårt att sova.
Eller rättare sagt, det gick fan inte alls.
Så nu sitter jag på jobbet och är så trött att jag hallucinerar lite lätt.
Underhållande, visst.
Men ändå jävligt jobbigt.

Svängigt

Ibland känner man som som ett jävla borderline-fall...
Var ju, eh, minst sagt lite småvresig i förra veckan, mycket på grund av min förändrade arbetssituation.
Efter den här veckan... well, inte så vresig längre faktiskt.
Dels så pratade jag med chefen, och vi konstaterade att de här tokcptiderna bara är tillfälligt och att vi måste hitta en annan lösning. Sweet.
Dels så ska vi se över min lön nästa vecka. Och med "se över" menar jag givetvis "höja". Sweeet.
Dels så är jag sjukt peppad över att ha kommit igång med träningen (som för övrigt företaget ska betala, sweeeeet).
Dels så lyckades jag få liiite social kontakt tack vare ett par väldigt trevliga luncher.
Och slutligen så är det fantastiskt vad lite schysst musik kan göra; satte ipoden på random och så har man en spellista med 1500 knäckande bra låtar. Kvällarna går fort då må jag lova!!
...
Så vart står jag nu då egentligen?
Bra fråga faktiskt.
Å ena sidan så känner jag ju fortfarande att det kanske är dags att röra på sig trots allt.
Fast jag känner verkligen inte samma panik längre som jag gjorde förra veckan, och som konjunkturen ser ut nu så är det ju inte direkt bara att gå ut och ta vad man vill ha..
Plus att jag med alla förmåner inräknade faktiskt har en rätt skaplig lön, särskilt om jag kan höja den 15-20 % (vilket jag kind of räknar med faktiskt...)
SÅ.
Så jag tror att jag ändå ska lägga ut lite känningar & mitt cv, men inte söka nytt jobb lika målmedvetet som jag hade tänkt.
Trots allt; "Change baaaad" som den store gule citatmaskinen så vackert har uttryckt sig.
...
MEN NU ÄR DET HELG!!!!!
Otroligt fullbokat schema, men kul!
Kul som fan!
Sisten in i dimman är en rutten sill!!!!

Det gör ont, det gör ont, men det går

Tänkte ta och göra en liten snabb sammanfattning här hur kroppen känns efter dagens träningschock.
För att göra allt tydligare så sätter jag betyg mellan 1 och 10, där 1 representerar "Pffff, lekbomb!" och 10 "Döda mig. Döda mig nu. Alltså, på allvar"
Ok, då kör vi.
Benen - 3. Känns inte nämnvärt faktiskt, får nog ta och öka belastningen där va nästa gång..
Mage - 6. Återigen, kan nog köra på ännu hårdare, men känns ändå lite lite..
Armar & axlar och allt det där - 7,5 (med raket). Tyckte först att det kändes... rätt tungt faktiskt, men sen gick det ner lite under dagen. Nu på kvällen så verkar smärtan återkomma, så morgondagen kan bli... intressant.

Motivationen då? Jofan, den är minst sagt på topp!
Än så länge.

Work it

Känner mig oerhört tom och oinspirerad just nu.
Av förklarliga skäl kanske, men ändå.
Nu är ju inte tanken att det här ska bli ytterligare en tycka-synd-om-sig-själv-blogg, för det finns det så många andra som gör så mycket bättre.
Ibland är det dock fan inte helt lätt å hålla sig positiv och glad.
Får tänka på roligare saker helt enkelt.
Som den ganska korta och väldigt arga snubben på bussen hem i lördags som ville börja slåss med mig för att jag stod och, citat "såg så jävla glad ut!".
Sorry man, you caught me on a good day. Kommer inte hända igen.
Eller att härket ska styras i morgon på ett så kallat "gym".
Känns oerhört främmande, men bra.
Eller?
Jo, bra.
Tror jag.

Everybody hurts

Ibland undrar man vad kroppen har emot en egentligen.
Vaknar vid tio med på tok för hög promillehalt i kroppen.
Ont i halsen dessutom.
Och som mos på laxen så ska det tydligen jobbas i kväll...
Sing when you're winning, verkligen

The best laid plans...

Vafaen.
Hade ju tänkt å kitta upp baddest idag, men det blev det ju INGENTING av...
Bokade istället in livsstyrning på tisdag, tänkte och pratade en massa med min gode vän jallow om vad jag ska göra med livet (och framförallt jobbet).
Bestämde mig för vad jag ska göra.
Drack alkohol.
Drack gin tonic (som innehåller alkohol).
Drack lite mer alkohol.
Så vafaen.
Inte så mkt fixande med andra ord.
I morgon blir det fredsdemonstration, bära möbler och dricka alkohol. Plus mer alkohol. Plus (antagligen) ännu mer alkohol.
Sååååååå det var väl den helgen det.
Skämmes, ta mig faen!

The new deal

Och för övrigt så börjar mitt nya liv på måndag.
Och tisdag, men mest på måndag.

Dåligt?..

Har inte blivit så mkt jobb på baddest idag som jag hade velat.
Lite spåning på idéer (ett par som kan bli riktigt bra tror jag!) men väldigt, väldigt lite regelrätt kodknackning...
Innan fredag ska fan i mig en lista på baddest-bloggarna vara uppe, sanna mina ord!!
..
Anledningen till att jag inte fått så mkt vettigt gjort är givetvis arbeitet och det faktum att jag nu tydligen ska börja jobba kvällar.
Och helt ärligt.
Det funkar fan inte.
Måste tänkas en hel del i den bäckströmska hjärnan över helgen, men just nu... inte bra.
...
Såg istället de två första avsnitten på nya (och sista!) Scrubssäsongen.
Riktigt bra faktiskt.
NBC, what were you thinking?.....

Alltså, hur jobbar ni egentligen Hotmail?..

Sitter och kollar igenom min skräppost efter, eh, oskräpiga mail.
Finns ett vars meddelande lyder "Calvin sent you a message on Facebook...‏".
"Weird, fäjsbokmeddelanden brukar ju inte hamna där" tänker jag.
Fast det gör de ju förstås om de skickas från notification+nnzugrps@facebookmail.com...
Lurigt värre.
Det blir däremot väldigt mycket twilight zone när jag ser vilken mail address som det är skickat till.
sweet_lil_tiffany@hotmail.com
Det är inte min mailaddress.
Inte ens i närheten.
Så jag undrar lite hur de egentligen jobbar på hotmail.
Tar de allt spam som kommer in under en dag för att sedan slumpartat portionera ut det bland sina kunder?
Verkar ju onekligen lite så i alla fall...
...
I övriga nyheter så börjar projektet jag & tovä snickrat på inte bli så hemligt längre.
www.baddest.se
Skoj skoj :-)

Jo tack, bara bra...

Ååååååhhhh det här har varit en sån jävla skitdag...
Att det är kotym att svara att allt är bra när man helst bara vill åka hem och vira in sig i en filt kan vara lite jobbigt ibland.
För just nu alltså... näe, just nu är det inte toppen.
Med tanke på att det är första dagen tillbaks på jobbet så är det givetvis jobbet som först och främst spökar.
För just nu är det inte roligt alllllllllls...
Det finns inga pengar, och bara en massa skitgöra som jag verkligen inte har lust att göra (och om vi ska vara helt ärliga är löjligt överkvalificerad för).
Det är med andra ord jävligt mkt dags för mr Bäckström att leta sig vidare i karriären.
Tyvärr så är ju inte ett nytt jobb något som händer över en natt, vilket betyder att jag ser dagar och veckor av outspädd misär sträcka ut sig framför mig.
Usch.
Känner mig lite som han i Office Space som hos psykologen förklarar att varje dag han är på jobbet är den värsta dagen i hans liv. Lite så, kraftigt överdrivet, men lite så...
Kallt och jävligt är det dessutom.
Så jävla kallt att bilfan inte startade i morse.
Dubbelförnedring med andra ord.
Plus att jag måste jobba imorgon. Lite grann, men ändå...
Då är det tur att man har sina små glädjeämnen i vardagen.
Som att den här gigantiska säcken väntade på mig på postkontoret när jag kom hem!



















Innehöll den spektakulärt fina boken Hellboy Volume 1 (Library Ed.) som jag beställde för ett par veckor sedan, och genast så om än inte glöms så förträngs allt det dåliga underdagen och blir istället alldeles... shiny.



















Nu så ska jag lära mig allt som går att lära sig om internetsidetillverkning.
Pang på bara.
Imorgon är en helt ny dag...

I keep on moving moving....

Om ni är observanta så ser ni att den adressen som ni gick in på (och kanske till och med har bokmärkt!) inte längre är den samma!
Mmmm internetmagi!
Den nya adressen är allstå; goran.baddest.se
More to follow shortly.....

2008+1

Ja men titta.
Det blev nytt år tillslut.
Tack vare den koreanska bakismedicinen (och eventuellt ett förhållandevis tidigt slut på det synnerligen trevliga nyårskalasandet) så vart första dagen på det nya året ett relativt behaglig upplevelse.
Lite kaffe och cheeseburgare, som följdes upp med en mycket stärkande och kylig promenad (som delvis var ute på kolsvarta och glashala isar, väldigt roligt och coolt).
Pizza och film på kvällen, har aldrig sett så mkt folk på "min" pizzeria, det bakades bokstavligt talat pizzor så att mjölet yrde... :-)
Nu sitter jag och stirrar klentroget på åtta minusgrader utomhus och undrar om jag kan finna det i mig själv att utsätta mig för sådana obehagligheter.
Å ena sidan så är det varmt och gott här inne, jag kan kolla ännu mer film och bara vara en maximalt usel människa.
Å andra sidan så börjar det tydligen en monsterrea nere i sicklaområdet..........
Decisions, decisions...