Jag tror på människan (igen)

Ibland alltså...
Ibland har man så jävla mycket mer flyt än vad man förtjänar.
Var inne i stan idag, hämtade ett par byxor.
När jag sedan ska ta upp busskortet på Saltsjöbanan så upptäcker jag till min oerhörda fasa att jag i mitt eländiga tillstånd tappat plånboken någon stans på Söder!
Minst sagt irriterande.
Men så en liten stund senare ringer det en tjej som har hittat plånboken, satt sig på ett internet café och eniroat fram mitt nummer.
Helt banananas!
Hon får helt klart mitt pris som årets medmänniska, otroligt fint gjort faktiskt.
Synd bara att jag hann spärra kortet...