Barnspråk

Konstaterade idag att det är fruktansvärt svårt att prata med små barn över telefon. Jag är vanligtvis kanske ingen expert på detta då min exponering av minime's varit tämligen begränsad, men i alla fall, jag fick mer eller mindre ofrivilligt pröva på detta idag och det var... så där.

[alla namn utom mitt är fingerat. som vanligt är det inte han som skrivit brevet som spelar huvudrollen]
"Ahh tjena Gurra jag håller på att packar här kan du få prata med Moses"
"Ehh ok..."
...
"Hej Moses?.."
"Hej"
"Hur mår du?"
"Bra"
...
Tystnad
...
"Ehh ska det bli roligt att åka till Nykvarn?"
"Ja-a"
...
Mer tystnad


Ja, som ni märker så består mer eller mindre hela samtalet av tystnad, och det här är ändå en krabat jag träffat relativt ofta... Man får dra mer eller mindre hela konversationen själv, och det är ju kanske inte så lyckat när man som bäst är halvrolig...

Det här är för övrigt den tvåhundrade posten här På Interests me strangely. Jag borde nog skaffa mig ett liv snart.