Dalat

Ok så jag överlevde min tripp till mörkaste Dalarna, även om vägen dit gick på livsfarligt snömoddiga vägar..
Vistelsen var väl... helt ok, även om det onekligen verkar som att det minst sagt finns en hel del att styra upp i organisationen..
(Sen om just jag är rätt person att göra det, well, det låter jag vara jävligt osagt..)
Var en del rätt sköna typer där dock, och en väldigt udda fågel; platschefen.
Han har varit anställd i ett år och veckopendlar från Göteborg.
Fine, inget extremt konstigt med det.
Men han bor... på ett vandrarhem.
I ett år.
Jag bodde där en natt och kände att det räckte MER ÄN VÄL...
Freaky.
Jag käkade lunch med honom ena dagen och kallpratade lite, bland annat om den lokala bygden vilket visade sig vara rätt meningslöst.
På ett år hade han varit på kontoret, på grillen (ni vet vad den heter...) och på vandrarhemmet.
That's it.
Jag är verkligen inget chefsmaterial, men jag tror inte det är bästa sättet att göra sig populär bland sina medarbetare och kollegor om jag säger så...
Jaja.
Jag fick i alla fall den här bilden på onsdagsmorgonen, så there..