To Arn or not to Arn
Ett par funderingar kring Sveriges dyraste film genom tiderna så här i början av det nya året;
- Om man lägger 210 fantasiljoner på en film, borde man inte kunna lägga en hundrig eller två på att korrläsa filmaffischerna?.. Särskrivning ÄR lika med felstavning.
- Och när vi ändå är inne på vad alla fantasiljonerna gått till, borde de inte få nåon slags refund för Lalehs ledmotiv ("Snö")?.. Om ni inte har hört den så är den väldigt... märklig. Och irriterande. Helt utan någon som helst melodi ylar Laleh på om att hon älskar någon, och att det är vitt som snö. Hon är väldigt duktig på att röra rösten upp och ner. I bakgrunden står London Symphony Orchestra och kostar antagligen helt sinnessjukt mycket pengar. Och mina öron blöder. Refund SF, refund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar