Fredag
Lyfta tunga saker.
Whiskeyprovning.
På tok för för lite sömn.
Lördag
Göra klart baddest.se 2009:03
Sova eftermiddagslur.
Jobba mer på baddest.
Fixa fest.
Festa.
Äta grym paj.
Festa lite till.
Dricka armenisk konjak.
Festa ännu lite till.
Upptäcka att baddest inte alls var klart.
Fyllefixa baddest.
Sova på tok för lite.
Söndag
Fika.
Kolla Buffy.
Jobba.
Bli väldigt, väldigt blöt och kall.
Sova.
Nu hittade jag ju det här några dagar för sent, annars så hade Raggarpartiet definitivt fått min röst i EU-valet.
Eller kanske inte.
Men deras valmanifest fick mig att skratta länge och hjärtligt.
Ett utdrag;
Miljön:
Mera järnväg och mera STORA lok som drar tungt!
Annars gör vi alldeles tillräckligt idag. Blir det varmare så skitbra-MERA CRUISING!
Störtskönt.
Det finns vissa personer som av ågon anledning betvivlar hur hårt livet här i betongen (dvs Sickla) faktiskt är.
Som bara ser strandpromenaderna, sportbilarna och barnvagnarna.
Som inte ser hur skitigt och rufft det faktiskt är under ytan.
Så låt mig ge er ett exempel på exakt hur hårt det är.
De är så hårt att fåglarna bygger sina bon i askkoppar.
For real.
Mina nya grannar & deras bo;
Crazy ass birds...
Ibland när man ligger nere på gymmet i den där förhatliga "tortera baksidan av låren"-maskinen (FAN vad jag inte gillar den alltså..) så kan man i någo svagare stund undra om det verkligen är värt det.
Man kunde ju istället ligga hemma i soffan och äta chips och kolla på andra säsongen Mad Men.
Äta lite glass också, bara för att.
Men så kommer man in till jobbet och träffar för första gången på ett par månader den barnledige chefen som utbrister "Men vad har du gjort?!"
"Vaddå?" Svarar jag oroligt, för man har ju alltid gjort NÅGONTING.
"Du har ju blivit så jävla SMAL!!" utbrister han inte utan lätt chock i rösten.
Vi ses på fredag, "tortera baksidan av låren"-maskinen!
Oki det här är det mest tragiska jag har sett.
Någonsin.
Det är alltså en kudde formard som en arm.
Gudars skymning, hur tragiskt får det bli innan någon sätter stopp?
Finns att beställa här om ni känner att det lockar.
Själv tänker jag gå och träna nu med Moz's "Last night I dreamt that Somebody Loved Me" ekandes i huvudet.
Det lär ju gå braaa...
Alltså jag älskar verkligen Rocky.
Och det som höjer serien från smart samtidskommentar till... något så otroligt mycket roligare är de små, små detaljerna.
Som i den här serien;
Snubben har en Takida-tanktopp.
Jag skrattar så det gör lite, lite ont inombords.
Var dålig förra veckan med skrivandet.
Inga ursäkter.
inga undanflykter.
Bara dålig.
Ska bli bättre den här veckan.
Finns iofs inte så jävla mycket att skriva varken hem eller bort om just nu känner jag..
Jobbet; fortfarande själadödande tråkigt.
Civilstatus; fortfarande solo.
Humöret; ok, med varning för tapp.
Håhåjaja.
Ska ta ett rejät tag i baddest den här veckan dock.
Med båda händerna tror jag, är nog bäst så.
Finns en del att göra, och mer än hälften vet jag faktiskt inte hur jag ska göra för att få det gjort.
Men det är ju lite av charmen också.
...
För övrigt så verkar min tes om att lugn helg = trött vecka stå sig.
Lördagen var ju... inte lugn.
Och även om jag är jävligt trött så är jag inte *trött*..
Snurrigare än vanligt märker jag.
Men det måste ju betyda att det blir partyparty till helgs!
Sweet.
Läste att valdeltagandet idag var 41 procent.
Vi tar det en gång till.
41 procent.
Det betyder alltså att 59 procent av alla röstberättigade tänkte "Hmm ska jag rösta idag?.. Näääeeee jag orkar inte" och det är fan så jävla upprörande att det svartnar lite framför mina ögon.
Personligen så gillar jag verkligen att rösta.
Gillar att känna sig, om än för en väldigt kort och bakfull stund, som att man gör lite skillnad.
För det är ju faktiskt det man gör när man hälsar på tanterna där nere, slickar igen kuvertet och släntrar iväg för att hitta något ätbart som kanske kanske kan lindra bakisångesten en aning.
Rösta är fan häftigt, och ens fucking jävla plikt när vi nu lever i en sådan fin demokrati..
Någonstans så hade jag väl kanske hoppats att man för omväxlings skull skulle få bli lite positivt överaskad av sina medmänniskor men icke.
41 procent.
Bravo Sverige.
Tydligt tecken på att man kanske ska lösenordskydda sin dator här på jobbet lite bättre?
Hittar en mp3-fil på skrivbordet som heter "Elefant_porr.mp3"
Ska försöka hålla mig från att klicka på den.
Det är inte helt lätt måste jag erkänna...
I fredags tyckte jag att det var en bra idé att hälla ett helt glas vatten över mitt trådlösa tangentbord.
Efter att ha tänkt efter en stund så beslöt sig tangentbordet att det inte tyckte det var en särskilt bra idé alls.
Så, just nu har jag inget tangentbord hemma, vilket försvårar en hel del datoranvändning.
Jag fick, till exempel, sitta ach kopiera olika bokstäver och siffror när jag behövde kolla min hotmail för att kunna "skriva" lösenordet...
Så, därav det sparsamma bloggandet.
Men förhoppningsvis så köper jag ett nytt, torrt tangentbord i morgon, och då kan de normala sändningarna fortsätta.
Vet inte om det framgått riktigt, men jag har inte haft den bästa av veckor..
Har väl *egentligen* inte så mycket nytt att gnälla på..
Varit vansinnigt trött hela veckan (vilket jag tar som bevis på att det ska dummas på helgerna - se tidigare inlägg), och det har varit tristare än någonsin på jobbet..
Som extra bonus på det så lyckades jag fucka upp två jobb rätt ordentligt på jobbet, vilket bara gjorde att allt kändes så jävla mycket jobbigare och tristare..
Plus att jag verkligen inte vet hur det blir med min semester i år. För jag vet fan inte hur vi ska kunna lösa det rent praktiskt.
Och tanken på att inte vara ledig känns just nu... inte bra.
Sen nu på torsdagskvällen så kom nådastöten.
Jag är och kör inne i stan när jag plötsligt ser blåljus i backspegeln.
Blåljus som helt klart är menade för mig.
Den barske och rätt korte poliskonstapeln förklarar att jag gjort en u-sväng över heldraget (vilket jag såklart gjort..), att det är en bot på tre tusen kronor, och i värsta fall körkortet.
Det känns spontant sådär tycker jag..
Han frågar vad jag har för "record", och jag svarar sanningenligt att jag aldrig åkt fast för någonting utom p-böter ("Har man inte fått p-böter så har man inte körkort" svarar han) vilket han kollar upp.
Sen fortsätter han att, i brist på bättre beskrivning, att läxa upp mig och jag känner mig helt klart tre tusen fattigare.
Men så spänner han blicken i mig och frågar om jag har en bra anledning till att jag ska slippa böter?
Eeeehhhhhhh......
En bra anledning, fortsätter han, är att lova att du aldrig ska göra om det. En väldigt bra anledning.
Och med det får jag fortsätta min kväll, fortfarande obestraffad.
Plötsligt så känns helgen så jävla mycket bättre att gå in i.
Sol.
Indiemusikfestival.
Burköl.
Fan va fint.
Det här kommer vara världens bästa polisfilm.
Lätt.
Fan Nick, det var ett tag sedan du gjorde en vettig film nu va?..
Ahmenvafan...
Här är man hemma hela helgen och bara tar det vansinneslugnt.
Inte i närheten av att dumma ur.
Och så vaknar man på måndagsmorgonen och känner sig... såhär?
Ska det vara så?
Va??
Va???
Nu är det i och för sig inte helt enkelt att vakna upp en måndagmorgon, se hur hela den miserabla veckan sträcker ut framför en, och känna sig som King of the World.
Men ändå.
Inte ok.
Det är nästan som att universum uppmuntrar en till att göra dumheter på helgerna.
Ska försöka ordna det nästa helg, om vädergudarna tillåter..
Jag vet att jag kan vara väldigt lättroad ibland.
Det är, kombinerat med nyfikenhet en ganska ohälsosam egenskapskombination.
Fick precis ett mail med rubriken "Picture of Mozaret's Widow" och sen en jpg-bild bifogat.
Jag satt länge och tittade på det där mailet kan jag säga.
Jag VET att det är ett virus av något slag.
Jag VET att jag inte ska öppna bilden.
Men när spammarna/virustillverkarna börjar inkludera Mozart (visserligen humoristiskt felstavat) så blir jag helt klart nyfiken!
Men jag öppnade inte bilden.
Det får ju liksom finnas gränser...
Ibland undrar jag lite hur mina kära föräldrar tänkte när de döpte mig...
Tog och googlade mitt namn och kom fram med följande bildkavalkad.
Häng med nu.
Let's face it.
Det är fan inte lätt att heta Göran med värdighet...
Nu går jag in i den här helgen med helt tomt schema..
Känns faktiskt helt ok.
Bara göra slöa, ungkarliga saker hela dagarna.
Och jobba en aning med baddest också, för det drar ihop sig för tredje numret nu..
Men annars, näe.
Att det är pissigt väder gör ju sitt det med.
Man behöver liksom inte motivera, vare sig för sig själv eller andra, att man bara ligger i soffan en halv dag och äter chips och sträckkollar sju avsnitt Buffy.
Eller, man kanske måste motivera det för somliga, men till dem säger jag bara... blä.
Moget.
Jag vet.
Men vafan.
Känner mig lite låg på energi just nu.
Behöver ladda batterierna tror jag.
För mycket skojigheter tär på krafterna..
Mitt i veckan-ledigt är förjävla skönt ändå..
Var med Schlagermattias & hans bättre hälft och gjorde stan på förmiddagen.
Blev ett par (eller två par för att vara exakt) nya jeans, för man vill ju inte springa omkring ankeborg liksom.
Sen blev det återbesök på finsushin Råkultur, och det första intrycket består; gudagott.
En helt egen liga faktiskt.
Sen på kvällen blev det konsert med tovä & Uppsala-Anders.
Detektivbyrån stod för underhållningen, och vilken underhållning sedan!!
Har lite svårt att sätta det på pränt, särskilt för folk som inte har lyssnat på dem tidigare, men helvete vad det gjorde sig bra live!!
Favoritögonblick? Well, tror nog att det var i slutet av konserten när bandet säger att det faktiskt var allt de hade repat in, för de hade lagt in extranumren i setlisten för att de inte var säkra på ett gott mottagande.
Obefogat, to say the least.
Sen bjöd de ändå på två låtar till, och när Lyckans Undulat går igång för andra gången på kvällen så var det nästan overkligt bra.
Överraskande också hur pass roliga de var.
På förhand känns det som att de skulle vara lite, eh, introverta och som jag sa lite ironiskt till tovä "Man kommer för dragspelet men stannar för extranumren". Sen så kör de helt fantastiskt roligt mellansnack och man står bara och gapar..
Ja jävlar vilken kväll..
Det är inte alltid helt roligt att tvingas ändra uppfattning...
Jag har ju i flera år avfärdat Potter-böckerna som, eh ja, rätt undermålig fantasy.
Lite som Tre Deckar, fast på kvastar.
Nu så har jag dock, lite i brist på annat, börjat plöja igenom dem som ljudböcker när jag jobbar och...
Ja va fan, de tar sig ju faktiskt.
Jag tycker fortfarande att de två första böckerna är rätt menlösa, och jag stör mig på att allt är så extremt svart och vitt...
Men det tar sig.
Är inne på fjärde boken nu, och det är faktiskt inte alls helt illa.
Att den är över 25 timmar lång gör ju inget det heller om jag säger så..
Jag ska ju även tillägga att det faktum att flera personer jag litar på till om än inte hundra procent så i alla fall till över 70 procent har sagt just att böckerna blir bättre och bättre vägde in rätt mycket när jag tog mig för att börja lyssna på dem..
Riktigt rolig helg faktiskt!
Fredagen var tänkt att bli lite tvspelande och ett par Brooklyns, men blev istället omdirigerat till "ett par öl" (dvs typ fem) och redaktionsmöte (typ).
Skoj, och egentligen alldeles för sent, men men.
Fredagen blev en asnajs picknick nere vid Sickla Beach (ja, trots avsaknaden av sand och livvakter) för att fira toväs födelsedag.
Hastade sen ut på Värmdö för en inflyttningsfest med massa god mat och sprit, för att sen återmöta födelsedagsfirarna för en ganskja blöt och allmänt snurrig utgång..
Söndagen blev givetvis seg värre, men lyftes något av en himlagod lammfärspaj nere på Dieselverkstaden.
Var, på ett ungefär, exakt så långt jag hade krafter att ta mig.
Även måndagen blev seg, men den i sin tur lyftes av säsongsfinalen av Lost.
Så nu ska man alltså vänta till januari menar ni?
Det.
Är.
Inte.
Ok.
Coupland vet ju vad han pratar om.
Tror ni mig inte?
Spana in awkwardfamilyphotos så kommer ni också att förstå..
